Tur att jag har en så fantastisk pojkvän som skickar en födelsedagsblomma till mig på jobbet. Och tur att min iPhone äntligen är här!

Men i sådana här situationer känner jag mig också väldigt tacksam över att jag har det så otroligt bra. För det har jag, trots ett skrotigt måndagsexemplar till kropp med knän som spökar så lever jag ett väldigt okomplicerat liv. Jag har en fantastisk familj som jag tycker så mycket om och en blivande man som jag älskar så att det knappt går att beskriva. Jag är omgiven av vänner som stärker mig och har kollegor som stöttar och hjälper mig att utvecklas. Jag lever ett liv där jag kan resa och unna mig i princip vad jag vill, jag har lyxen att det största som upptar mina tankar är vårt stundande bröllop.

Det är viktigt att komma ihåg hur bra man har det och vara tacksam för de fantastiska människor man har omkring sig. Det finns individer som har det så svårt och saknar mer eller mindre allt det man själv ser som en självklarhet.

Honom ska jag gifta mig med om drygt två månader, på måndag är OSA.

Visst är han fin.

Känner att jag måste dela med mig av en ny hysteriskt rolig komediserie. Vi tittade på halva första säsongen igår och kiknade av skratt ett flertal gånger. Den heter New Girl och handlar om en tjej vars sambo är otrogen vilket gör att hon flyttar in hos tre killar hon inte känner… så kul! Den går på kanal5 också. Se den!

Har haft en mycket trevlig påsk, vi susade upp till Sundsvall och bara umgicks. Stefan var tyvärr sjuk hela tiden, den stackarn. Men jag hade det bra och lugnt. Hälsade på Maria Brunderyd och fick känna på magen, hon ska få en liten om 3 veckor och var så fin. Hon var så där vackert gravid, det syntes inte alls förutom magen. Lite orättvist, jag kommer att bli en flodhäst  Spännande i alla fall, hon är den första av det gamla järngänget som får barn. Nu är vi stora, ingen tvekan. Jag blev sugen att flytta upp igen, nu när vi var där. Jag har haft en period då jag verkligen inte känt för att flytta från Stockholm, förra gången vi var i Sundsvall så kändes stan så liten och beige. Konstigt hur det går i vågor, nu när jag var där och hälsade på Maria som bor i hus, har renoverat och snart ska få barn, så fick jag tillbaka suget efter landet, villa, volvo xc60, skoter och bebbe. De vändande vindarna i ”att flytta upp eller inte flytta upp” har kanske att göra med att jag inte vet om jag kommer jobba kvar på Bromma till hösten. Jag får lite ont i magen av att tänka på det, det är inget som är säkert men det ser tufft ut med tjänstefördelningen. Jag har verkligen ingen lust att byta arbetsplats, nej fy.

Vi får väl se hur det blir, några år till i huvudstaden blir det nog. Jag får alltid jobb och Stefan har en så bra arbetsplats just nu att det känns svårt att släppa den. Vi trivs ju så bra med alla vänner och alla möjligheter. Jag har blivit en sucker för utbudet i den här stan, speciellt när det gäller restauranger. Det är en helt annan sak än i Sundsvall, här finns ju allt och det mesta är riktigt bra.

Ne, nu ska jag gå och sätta mig i soffan en stund eller kanske på balkongen med en filt. Bara att njuta nu, på måndag är det tillbaka till gruvan igen och stångas med nationellaproven.

Puss på er

Ojoj vad många recept det blivit nu på bloggen. Här är ett till mycket gott och enkelt middagsrecept. Det var min kompis Ida, hon med underbare lille Samuel, som bjöd oss på detta för några månader sedan. Jag är ju personligen väldigt förtjust i philadelphiaost i mat, vare sig det är i för-, huvud- eller efterrätt, så denna gratäng föll mig verkligen i smaken och fick bli dagens middag.

Ingredienser:

• 400 – 600g köttfärs
• En påse tacokrydda
• 200g philadelphiaost (jag provade med 5% vilket gick toppen)
• 2dl creme fraiche  (jag använde lätt creme fraiche)
• Lagom mycket riven ost

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader. Börja sedan med att bryna färsen och tillsätt tacokryddan, här kan man med fördel dra några varv med pepparkvarnen. I tacofärsen kan man också fräsa med lite vad man känner för, vi hade i majs. Jag kan tänka mig att champinjoner och/eller paprika skulle vara väldigt gott. Blanda creme fraichen och philadelphian i botten på en gratängform. Bred sedan ut den relativt torra tacofärsen, den ska alltså inte vara såsig, och strö över lagom mycket riven ost. Sen är det bara skjuts in i ugnen i ca 15 min, tills det börjat puttra lite och osten fått fin färg.

Svårare än så var det inte   Vi serverade den med matkorn och sallad, men man kan också äta bara gratängen med tacochips och sallad. Supersmarrigt!

Mamma bjöd på en mycket god påskskinka vars recept krävde ett förevigande på bloggen. Verkligen god och inte alls julig i smaken, vilket griljerad skinka gärna kan bli.

Ingredienser:

• Ca 1,7 kg färdig kokt skinka

Till griljering:

• 1 msk av vardera olja, soja och osötad senap
• 2 msk finhackad persilja
• 1 tsk timjan

Gör så här:
Blanda ihop griljeringen och pensla skinkan. Griljera den i ca 10 min på 250 grader.

Gott och enkelt, en oslagbar combo. Enligt receptet står det att den också fungerar bra som varm med exempelvis potatisgratäng.

Här kommer ett recept som jag fått av en kompis och använt flera gånger men inte kommit mig för att blogga om. Väldigt lätt och en garanterad succé.

Ingredienser – 4 personer

• 200g naturell philadelphiaost
• 1 dl socker
• 1 msk vaniljsocker
• 1/2 – 1 dl ovispad grädde
• en nypa kardemumma
• En påse frysta hallon, ca 300g + lagom med socker
• 8st digestivekex

Gör så här:
Blanda philadelphiaosten med socker, vaniljsocker, grädde och en nypa kardemumma ordentligt. Det skulle säkert fungera bra att elvispa. Ställ kallt en stund. Blanda de frysta hallonen som nu tinat med lagom mycket socker, mängden socker är som skrivet lite efter behag men ostkletet är ganska sött så ta inte för mycket. Krossa sedan digestivekexen, pulverisera inte för mycket, det är gott med lite bitar. Fördela digestivekrosset i botten av 8 serveringsskålar/serveringsglas, klicka sedan på ostblandningen och toppa till sist med hallonen. Ät snarast, innan kexen blir för blöta.

Svängde ihop en kall sås till middagen idag som jag kände att jag ville dela med mig av. Jag är ett stort fan av kalla såser, speciellt gjord på turkisk yoghurt. Jag tycker också om saker som går snabbt, när det gäller matlagning alltså, vilket också kan förklara min förkärlek för kalla såser eftersom de går på ett kick att göra  Den här kalla såsen passar nog till det mesta, vi åt den till stekt kyckling, ångkokta morrötter och bulgur (hett tips när man gör bulgur btw: koka den med en buljongtärning och lite gurkmeja, gott både för ögat och smaklökarna. Väldigt smarrigt med gula russin till också).

Ingredienser
Har inga exakta mått precis utan ni får känna er fram

• Fetaost
• Turkiskyoghurt
• Färsk basilika
• Vitlök
• Lite olivolja
• Salt och peppar
• Lite citronsaft
• Lite lite socker

Gör så här:
Smula fetaosten ganska fint i en skål, klicka på lagom mycket turkisk yoghurt. Mängden yoghurt beror lite på hur såsig man vill ha den, jag gjorde ungefär hälften hälften kanske aningen mer yoghurt än fetasmul. Pressa på en vitlöksklyfta och häll i en skvätt citronsaft, inte för mycket citron kan bli lite surt då. Tillsätt också lite olivolja, jag tycker det är väldigt gott att ha i bara lite olivolja eftersom den gifter sig så gott med yoghurten och även fetaosten. Ta lagom mycket färskbasilika, innan du finhackar bladen så banka de lite i handen det frigör smaken i örten. Häll i, salta och peppra, tillsätt också lite lite socker för att balansera syran och sältan, och blanda röran. Den mår fint av att stå och dra lite.

Voilá superenkelt supersnabbt och supergott! Extra fin till att förhöja matlådan.

Det har varit en dunderhelg på många sätt, vi åkte som antytt upp till Sundsvall i onsdags och har haft fyra fullspäckade dagar av bröllopsfix. Vi har fått så mycket gjort! Bokat kläder till Stefan och kikat in i vigsellokalen. Det kommer bli så fint, både han och lokalen. Lite ångest är det också, nu börjar det verkligen kännas att det kommer kosta massor med pengar och att alla saker blir 30% dyrare minst så fort det finns bröllop med i samma mening. 3000spänn för att fixa frisyr och make up! Hel sjukt, då ingår inte ens klipp och färgning. Jag tycker det känns som lite väl mycket pengar, men det är så det kostar. Jag och mamma sprang runt på flera salonger och alla är så dyra. Det känns lite som att jag bara måste strunta i kostnaden och boka, för det kommer ju vara värt det.

Sen har det varit lite ångest med tårtan också, det finns ett superbra litet tårtmakeri ute i Söråker som alla använder men de kommer inte jobba i sommar. Så vi åkte runt på nästan alla andra bagerier men fick ingen bra känsla, alla var fyrkantiga och tyckte att prinsesstårta är det vanliga. Supertråkigt. Men det löste sig tillslut och kommer bli hur bra som helst  

Saker börjar falla på plats och efter denna helg känns det som att bollen verkligen är i rullning. Vi är på väg mot ett bröllop i praktiken och inte bara i teorin. Nu vill vi bara att tiden ska gå så att vi kan börja ännu mer.

Det är roligt men samtidigt jobbigt och mycket att bestämma och tänka på.

Just nu susar vi hemåt med ny X3000, lite coolt och väldigt rymmligt. Det fins till och med plats bervid mig för att ställa väskan. Jag hatar det när man måste lägga upp väskan på hatthyllan  för att det inte finns plats ordentligt. Det slutar alltid med att jag sitter med ryggsäcken i knät.

I morgon är det måndag och tillbaka till saltgruvan, sportlovet har verkligen gått fort… för fort, speciellt eftersom jag var krassligt måndag och tisdag, egentligen hela veckan men jag hade feber i tisdags. Resten av veckan har jag bara snörvlat, nyst och hostat. But all is good, jag är glad att jag inte var så sjuk att jag inte kunde åka runt och fixa.

Nu ska jag bläddra lite i min bröllopstidning… tihi, fatta att vi ska gifta oss!!!

Man trivs liksom inte i skinnet, det mesta i klädväg verkar inte vilja ha med dig att göra och håret tycks på väg att emigrera.

Gå in och se: 9-eyes.com

Igår (lördag) så låg fokus på teckning och oljemåleri, jag tänkte innan att teckning blir nog sådär, men det var riktigt kul. Man kan verkligen sitta hur länge som helst med en apelsin eller en skuggning på en vas. Olja var också jättekul, där kan man verkligen blaffa på och det var häftigt hur färgerna i de olika konturerna liksom gifta sig. Idag (söndag) var det akvarell och akryl. Akvarell är nog inte riktigt min grej, lite för pilligt och mjäkigt. Det blir ju väldigt fint men jag vill kleta lite mer, kan i och för sig tänka mig att jag kanske kommer att gilla akvarell mer när jag blivit lite duktigare. Akrylen var lite roligare, vattenbaserad och lätt att måla med. Dock gillar jag nog olja mest, det var mjukare och lätt att breda på.

Klurigast, oavsett teknik, är nog att blanda kulörerna. Vilken färg är en apelsin, orange, ja men vilken orange och hur många sorters orange? Spännande också att gul, blå och röd (kanske lite vit och svart) är allt du behöver för att få alla färger. I kursen som jag (förhoppningsvis) börjar på tisdag ingår färglära, det är verkligen en hel vetenskap.

Det jag tycker är facinerande efter denna helg var att man kan skapa något som faktiskt är väldigt fint, trots att alla där var nybörjare så blev det fina och framför allt personliga alster. Vi målade mer eller mindre av samma stilleben men resultaten blev helt olika, man ser så tydligt att det är olika personer som håller i penseln.

Här är lite bilder. Tyvärr tagna med min mobilkamera, inte den bästa kvaliteten mao men kul i alla fall. De ”in-zoomade” är mina, kanske inga mästerverk men inte så illa pinkat på ca 2 tim per teknik för första gången. Hann dock inte klart med sista, kannan var klurig.

Träffade Ida och Samuel igår. Han har vuxit så mkt sen sist och börjar redan gå från att vara en liten klump till att bli en medveten bebis. Snart har han nog vuxit i overallen vi köpte till honom. Det är den han har på sig på bilden, hur gullig som helst med björnöron och en liten svans

Nu blev det så att trots min surhetsgrad så hittade jag en ny klänning som var fin, tyvärr ca dubbelt så dyr… men det skiter jag i tänkte jag, orkar inte hålla på att leta mer. är vi precis ska gå så frågar tjejen om det inte fanns någon på lagret i Danmark. Jo säger jag men den var i XL och jag skulle ju ha L. MEN säger hon det är ju bara att sy in den!

Så, trallala, nu är den beställd och på väg. Jag får min perfektaste klänning i alla fall. Vi är back on track!

Måste för övrigt berätta hur fantastiskt Trysil var. Jag åkte ju med på elevernas skidresa som vuxen. Den gick till Trysil, Norges största skidområde. Det var helt underbara pister, breda och fina ingen is whatsoever och lagom med folk. Jag åkte som en gud, behövde inte stanna och spänna av mig pjäxorna en enda gång. Vilket varit ett måste andra resor pga mina skrotfötter. Det fanns väldigt många olika backar, många gröna och blå, många röda och svarta också. Perfekt för en (relativ) nybörjare som jag. Jag hade lätt kunnat stanna i 5 dagar till.

Det enda smolket i bägaren var kanske att det var så otroligt kallt. -21 C som standard, men det var bara att bita ihop och åka. Jag kan dock känna i huden att jag blev så kall varje dag, huden frös liksom på ett annorlunda sätt några dagar efter.

Mycket roligt var det i alla fall, ungdomarna skötte sig exemplariskt och jag vill bara åka mer mer och mer. Även om det var lite traumatiskt när vi hamnade i en svart backe, i samma backe tränade svenska skidlandslaget samtidigt som vi hasade oss ned. Karen, som åkte för första gången, höll på att krocka med Marcus Larsson (han är tydligen en stor stjärna i laget) vilket var lite underhållande. Vi överlevde i alla fall, jag åkte till och med ner för backen efter vi kommit ned för värsta branten.

Det blir lite extra verkligt det här med vuxenheten, som många av mina senaste blogginlägg handlat om, Ida är den första av mina nära vänner som är i min ålder och får barn, vi har ju en del som är på tjocken men Ida är först med att ploppa ut den. Det känns så surrealistiskt, tänk att de har Samuel nu… hela tiden, han är här nu. Startar, eller ja snarare accelererar en del diskussioner mellan mig och Stefan. Barn eller inte, vänta eller inte. Svåra frågor som man lätt kan fundera lite för mycket på tror jag, redo blir man nog aldrig. Jag har ju ett litet försprång eftersom jag jobbat som aupair och följt syskonbarnen. Stefan har inte regelbundet träffat så många bebisar.

Men först ska vi i alla fall gifta oss och på lördag ska vi på bröllopsmässa i Nacka Factory, förhoppningsvis finns det lite herrmunderingar att titta på. Jag har ju redan köpt klänningen… wihoooo… bara skor, smycken, underkläder, bukett och hår kvar att köpa/bestämma. Det är mycket med ett bröllop och då har jag bara nämnt allt som har att göra med hur jag ska se ut. Men kul är det!

 Men tillbaka till maten. Det var lite mezestuk på buffén och Stefan tog i uppgift att göra hummusen. Det skulle dyka upp 25 personer så det var bara att sätta igång med ett storkok! Receptet nedan är ganska exakt för den sats vi (eller Stefan, jag hjälpte till att smaka av och röra lite ibland) gjorde. Men om ni ska ha till en liten middag så kan ni lätt dela mängderna på 7. Vidare tar Stefan över inlägget eftersom det var han som stod för fixandet.

Satsen är baserad på 7st burkar med kikärter 400g, 240g avrunnen vikt. Vi hällde av allt kikärtsspad i ett litermått och hällde sedan i mixern så att det blev cirka 7dl spad kvar i måttet. Ett tips kan vara att spara spadet och att inte nyttja allt på en gång. Spadet och extra olivolja använder du sedan för att få hummusen lite slätare och mer krämig om röran är torr och stabbig.

Spadet mixas med:

• Kikärterna
• En vitlök(cirka 10-12 klyftor)
• Saften från 1,5 Citron
• 150g-200g Tahini(Sesampasta)
• 0.5 – 1dl Olivolja

Det kan vara bra att mixa lite i omgångar, i alla fall om man har en stavmixer. Börja kryddningen med 5 matskedar salt, 3tsk peppar och smaka av med salt, peppar, tahini, citron och lite spiskummin(inte mer än 2 tsk). (Smaka kontinuerligt av om det behövs mer eller mindre av något. Denna mängd blev bra denna gång, men det kan bero lite på vilka kikärter ni har osv)

Servera hummusen i en fin skål med lite pudrat paprikapulver över och en persiljekvist på toppen.