Hem » Bullen i ugnen, Mitt liv » En luring

En luring

23 januari 2013

23/11-2012

Det här med att nästan vara med barn är knepigt alltså, då menar jag nu främst i mötet med andra människor. Det är ju så himla nytt och vi vet ju inte ens om skottet tog så att säga, därför är man ju ganska restriktiv med att prata om det. Fast man skulle ju vilja skrika vitt och brett ” BTW JAG OCH STEFAN HAR kanske EN BULLE I UGNEN”. Men säg det då männsika! tänker säkert ni. En sådan öppenhet kan dock bli ganska jobbig om det skulle visa sig att bullen inte alls är en bulle eller om bullen inte vill jäsa ordentligt, jag har lite svårt att förhålla mig till när andra människor tycker synd om mig och jag är inte den som pratar så mycket om mina verkliga problem.

Anledningen till att jag började tänka på detta lite extra mycket var för att idag så var jag på gymnasiemässan med jobbet och stötte hör och häpna på Lisa Söderberg, en gammal kompis från gymnasiet i Sundsvall som jag inte träffat på evigheter. Vi har ju varandra på facebook så lite kolla har man ju men det är alltid så kul att stöta på varandra så där. Vi pratade en hel del i alla fall om hur vi har det, vad vi gör osv. Hon gratulerade till giftemålet och det kändes så knasigt att inte säga att ”Ja och nu är jag kanske med barn”. Det är massa personer i vår omgivning som inte vet, det blir lite som att luras på något vis. Jag har aldrig varit i den situationen förut då jag varit tvungen att hålla något så stort hemligt, i alla fall inte när det gäller mig själv.

Jag vill veta nu, jag vill börja köpa mammatidningar och jag vill att det ska ha gått så lång tid så att vi kan börja säga det till folk. Jobbigt att vänta! Kan i alla fall glädjande säga att jag är drygt två dagar över tiden på mensen, dock kan den vara sen så det behöver inte betyda någonting… gah!

Inga kommentarer to “En luring”

Leave a Reply

(måste anges)

(måste anges)