Monthly Archives: januari 2013

Grrrr

30 januari 2013

Gah, jag är på ett ruskigt dåligt humör just nu. Så jag varnar för ett förbannat argt inlägg.

Först regnar det, är slaskigt och grått när jag kommer ut. Sen när jag ska ta prover, till reumatologen, på kista vc så tar det sån jävla lång tid att jag nästan dör väntedöden. Jag menar det var 3 pers framför mig, ska det ta 50 min, va fan! Stressad! inte för att jag har lekton förrän 13, men arbetstiden tickar i alla fall.

Och sen när jag ska kissa i den där förbannade bägaren så går inte det nej. Då är jag helt plötsligt inte kissis, jag spenderar fan halva min tid med att vara kissnödig… Gah!

Nu kommer jag säkert bli åksjuk också av att skriva det här blogginlägget eftersom Stockholms tunnelbanechaufförer är inkompetenta. Hallå det finns en farthållare, hur mycket du än gasar! Idioter… gah!

Jag går och lägger mig under en sten nu! Hej då!

Det är något därinne!

29 januari 2013

Var med om något spännande idag på träningen. Jag gick på Core på Friskis, eller jag skulle egentligen ha gått på spinning men det var knökfullt så det blev aerobics vilket var för svårt så jag gick efter en halvtimme på core istället. Något som resulterade i 1,5 timmes träning, heja mig! Så skönt att jag börjat kunna träna med någon ordning igen.

Det var första gången jag gick på core, ganska trevligt pass faktiskt. Det spännande var att under vissa övningar så kändes det som att jag hade en vattenballong i nedre delen av magen. Väldigt underlig känsla, det var som en klump som bara var där liksom. Första gången jag verkligen känner av att det faktisk är något i magen!

Lite läskigt också, det är något som tagit över min kropp och knopp i vissa stunder. Snart kommer den röra sig också, då lär jag hoppa högt.

Fokusskifte

29 januari 2013

Jag, som de flesta, gillar att studera människor. Kollektivtrafiken är ett utmärkt ställe och tillfälle att ägna sig åt detta. Jag minns förr att målet för mitt spanande oftast var kläder, frisyrer, accessoarer osv eller det bästa är såklart människor som ser helt tokiga ut.

Nu har det dock skett ett fokusskifte, märkte jag här på morgonkvisten. Nu är föremålet för mitt tittande magar, ja precis som det låter magar. Främst tjejers då, ”Kan det finnas en bebis bakom jackan? Eller är hon bara lite/mycket tjock?”

Känns ju helt normalt. Akta er ni är alla bara vandrande livmodrar för mig.

Hysteriskt rolig bok

24 januari 2013

Fick låna den här boken av min syster och jag säger till alla som är gravid för första gången LÄS DEN! Ett riktigt boktips för gravida. Jag skrattade så hysteriskt så att tårarna sprutade ibland, Stefan undrade om jag var sjuk eller nått. Mycket bra bok i alla fall, den tar upp så många bra saker och förbereder dig på vad som komma skall med en hel portion humor och sanning.

I like it, you read it!

Ojojoj, förtydligande tack!

23 januari 2013

Tänker nog de flesta som följer min blogg nu, eller i alla fall ni som har en prenumeration på bloggen ”Jisses vad många inlägg som trillade in plötsligt”. Och det är ju så här nu, vilket flera av er redan vet, att jag och Stefan har en liten Bulle i ugnen. Jippi wihooo superkul!

Jag är nu i början av vecka 14 och mår prima. SÅ varför trillade det in en massa inlägg plötslig nu då. Jo, jag har ju haft en väldig lust att skriva om det här välsignade tillståndet men eftersom det var så tidigt och vi inte ville basunera ut för världen att jag är gravid så väntade jag med att publicera inläggen. Nu är ju saker och ting säkrare, vad gäller missfall osv, de flesta vet redan och jag orkar inte hålla på att vänta med att publicera. Jag har försökt strukturera inläggen lite genom att datera de och det rör sig om 11 inlägg bakåt i tiden som jag hållit inne på. Läs och skratta åt mina tokigheter :grin:

Dock ber jag er läsare att inte skriva en stor skylt med ”Grattis till bullen” och posta på facebook… inte än i alla fall.

Puss och kram på er

Akutblogg :)

23 januari 2013

9/1-2013

Var bara tvungen att akutblogga om en otroligt rolig grej. Jag är med i en graviditetskalender från Barntotal varifrån jag varje onsdag får ett uppdateringsmail. Idag är det onsdag och jag går in i v12, i mailet stod det bland annat så här:

Fostrets ansikte börjar nu att synas allt tydligare. Det har fått en haka och en liten näsa. Små fingernaglar och tånaglar bildas. Eftersom blodmängden har ökat slår fostrets hjärta nu några slag snabbare per minut. Fostret urinerar för första gången och urinet hamnar i fostersäcken. Det kan också svälja och göra andningsrörelser. Risken för missfall minskar kraftigt efter vecka 12.

Jag brukar vidarbefodra dessa mail till Stefan och kort efter att jag gjorde det så skriver han till mig på Gtalk (gmail chat):
 Stefan:  Bullen kissar i dig
 Stefan:  usch

Jag tyckte det var en så himla rolig reaktion :lol:

 

Sanningens minut

23 januari 2013

8/1-2013
Så nu ska vi se, sanningens minut. Ska skidkläderna passa, eller blir resan dyrare än tänkt?

. . .

Yes! Det gick, jackan sitter lite tajt om stussen men annars går det fint. Jag ska ju till franska alperna på lördag, en vecka i svischande backar och krispig alpluft. Har dock varit lite orolig för skidkläderna. Det börjar märkas nu liksom, magen växer, men förhoppningsvis inte så mycket mer till på lördag.

Lugnet sänker sig

23 januari 2013

30/12-2012
Åh så skönt, illamåendeshelvetet har lagt sig. Eller det gjorde snarare det för ett tag sedan. Jag hade tänkt sjukskriva mig veckan innan jul, eftersom jag mådde så förbaskat dåligt och var mer eller mindre oduglig som medarbetare. Men jag traskade dit för ett möte på måndagen i alla fall och mådde så bra så att jag provade gå dit på tisdagen också, vips hade hela veckan gått och jag mådde som en prinsessa (i alla fall i relation till helvetet som varit innan).

Så skönt! Jag har faktiskt haft en dräglig jul, kunnat äta och prata med folk utan att bli grön.

Imorgon ska vi till Svan och fira nyår. Kommer bli så mysigt, jag slogs härom dagen att det här blir min första helnyktra nyårsafton sen jag gick i 8:an.

God fortsättning på er sötisar!

Veckan från helvetet

23 januari 2013

12/12-2012
Så nu kan jag samla kraft, har inte skrivit på några dagar även om jag ofta haft anledning och en slumrande vilja så har jag inte förmått eftersom JAG HAR MÅTT SÅ JÄVLA ILLA. Usch och fy säger jag bara, morgonillamående my as, här snackar vi dygnet runt. Kräks inte i alla fall, en liten tröst. Förra veckan var verkligen hemsk, värst är ju att jag knappt kan jobba. Berättade för arbetskamraterna i tisdags förra veckan, det höll liksom inte längre, kände att jag behövde förklara min petsonlighetsförändring och varför jag spenderade all ledig tid på soffan i arbetsrummet. Tack gode lycka för den soffan, min oas, min riddare i blå plysch.

Nä fy fan för utsättas för detta, varför kunde inte jag ha varit som alla de som slipper det helt. Värst är att jag vet inte hur länge jag kommer dras med detta, vanligtvis slutar det kring v10-12, då börjar något hormon bildas. Eller så blir det som för en kollega illamående i 7mån. Psyket nästa, separata avdelningar för mig och Stefan den stackaren. Han är så bra, tar hand om mig och lyssnar på mitt gnäll.

Som tur är så har jag hittat lindring genom åksjuketabletter, började knapra i onsdags förra veckan och i söndags vände det lite. Jag börjar kunna sitta upprätt och forma tankar. Ikväll ska jag till och med träffa Sara och Jenny, utan att somna vid matbordet hoppas jag.

Så, rosenskimmrande underbart vackra vecka 8. Akta er, för jag är på dålig humör och mår jävligt illa. Men jag har en 19mm stor bulle i ugnen med näsa och ögonlock och vars fingrar och tår håller på att få form. En liten person som bara är min och Stefans. Det ni är faktiskt ganska fint.

Glad 1a advent

23 januari 2013

1/12-2012
Så härligt i juletider, vi har en massa snö här i Stockholm. Allt blir så mycket bättre när det är snö ute, som en sagovärld.

Hur är det med mig och Bullen då? Well, skit om jag ska vara ärlig. I fredags drog illamåendet igång, innan hade jag väl känt mig lite småvissen på morgonen men nu mår jag som en räv hela dagarna.

Stackars Stefan säger jag bara som måste umgås med mig.

Det är ungefär som att vara bakis, fast man missat festen. Jag mår som bäst då jag äter eller ligger ner, känns stabilt. Vojne vojne! Allt för miraklet.

Nästa sida »