Monthly Archives: september 2009

Vilken vecka

28 september 2009

Vilken vecka, förra alltså. Började ju VerksamhetsFörlagdUtbildning:n i måndags och skuttade förväntansfull dit bara för att få veta att det var idrottsdag… doh… men jag kunde i alla fall fixa lite logistiska saker som nycklar och dator m.m.

Sen fick jag veta vad det jag redan visste om, Comenius besöket, innebar = internationellt besök av lärare och elever från Belgien, Tyskland, Turkiet och Danmark. De kom på tisdagkväll och Marie min handledare var en av de huvudansvariga för besöket… ojoj tänkte jag hur ska detta gå, inga lektioner att hålla alls. Men det blev faktiskt väldigt givande eftersom jag fick delta i allt arbete, lärarkonferenser, höll även i en ”lära känna varandra” lektion med eleverna och en massa studiebesök samt allmän sightseeing. Kul var det och ett spännande tillfälle att få se vad man egentligen gör på ett utbyte av detta slag egentligen, ett plus var naturligtvis också att jag fick frukost och lunch på skolan :mrgreen: Vi var på Wasa musset och Skansens höstmarknad på lördagen, den senare speciellt trevligt kan rekommendera den om man gillar marknader vilket jag gör.

I fredags hade Anders, en polare på DISK, 30års pub i FooBar. Fantastiskt trevligt med en massa gamla rävar som man inte sett på länge. Dock var det en sån där underlig kväll när jag, med risk för att låta lite fjortis, inte blev full nån gång. Ska försöka förklara mig, det kan vara ganska jobbigt när man går ut för att bli lite pottig och festa men hur mycket man än dricker kommer man knappt till det salongsberusade stadiet. Jag drack 3 glas vin och 3 drinkar, där hälften i vanliga fall brukar räcka för att få mig i gasen, alla väldigt goda och ni tänker säkert ”men vadå man dricker väl för att det är gott inte för att bli full” jovisst gör man väl det men för mig handlar det inte bara om att det är gott vilket i och för sig är ett krav men det är även en hel massa dumma kalorier inblandade som kroppen ska ta hand om sedan, väljer jag då att dricka för att bli lite full och inte blir det då kan det kännas ganska bortkastat både ekonomiskt och hälsomässigt. Hade jag vetat att jag inte skulle bli påverkad hade jag nöjt mig med att dricka vinet och njutit av det. Konstigt var det i alla fall, har aldrig ni upplevt det här? Sen kanske ni tror ”ja men du var nog fullare än vad du tror” kanske men att så fort jag inte aktiverade mig så började jag gäspa, skumt. Har upplevt det här förut och det måste vara hormoner, knäppt det där att som tjej är du ena gången sänkt av ett glas vin och andra krävs en flaska för att ens känna av det. Det var en trevlig kväll i alla fall, han fick ett fallskärmshopp av oss :razz:

Igår var jag och Stefan med hans föräldrar på Husbil och Husvagnsmässan som var på Kistamässan, väldigt vuxet :mrgreen: Det var faktiskt skoj och yikes vad många snygga vagnar det finns. Stefans päron kollade i alla fall på en och har till 80% bestämt sig för att köpa den, den var super mysig.

Vi fick dock veta en väldigt tråkig sak, vi visste redan att Stefans morbror Willy fått cancer i magen men igår hörde vi att han som högst har 4 mån kvar att leva… väldigt jobbigt. Vi följde med och hälsade på honom på sjukhuset efter mässan, det var första gången jag träffade honom, det syntes att han är väldigt sjuk. Allt gick jättebra, vi pratade men så kom hans dotter med man och två barn i 4 – 2års åldern, varpå jag inser att shit han är ju lika gamla som min pappa och barnbarnen är ju lika gamla som Elin och Olivia. Jag kände hur allt bara började bli för mycket för mig och när vi precis skulle gå börjar Willy gråta och det man kunde läsa ut ur hela situationen var att han är FAN inte färdig med livet och får inte se sina barnbarn växa upp. Jag började nästan stortjuta, vilket är väldigt olikt mig och jag blev chockad att jag blev berörd så. Kände mig skit fånig och dumt eftersom det är jag som ska ta hand om Stefan och inte hans som ska trösta mig. Men det har varit så mycket död det senaste året med först mormor och sen är det ju inte två veckor sedan vi begravde farmor, jag är helt klart inte färdig med det.

Farmors begravning var jättejobbig, hemskt att se farfar vara så ledsen och bara jobbigt allting. Willys lär inte bli speciellt rolig den heller eftersom vi har en helt annan dimension då farmor var 88år och Willy fyller 60 nästa år. Huh. Det jobbigaste är också att på nått sätt måste livet gå vidare, man måste fortsätta gå till jobbet, skolan, betala räkningar och laga mat fast man helst av allt vill lägga sig under en sten.

Nått annat som jag tycker är oerhört jobbigt är, det kände jag redan när mormor gick bort att nu har det börjat, det här jävla samlandet på döda släktingar. Från och med nu kommer alla man tycker om bara att dö, visst kommer det att dröja en massa år men man har på något sätt blivit av med sin oskuld och insett att folk dör faktiskt vare sig man vill det eller inte och det gör skitont!

Känner att jag får akta mig så att jag inte glider in i nån dum depression nu…

tåggung eller inte tåggung

16 september 2009

Duhhhh har nu i 50 min suttit på ett tåg för att vänta på en reparatör för att sedan åka lite och sedan stannade mitt tåg för att vänta på ett annat tåg… som kom… men vi fick inte åka utan var tvungen att vänta på ett till tåg innan mitt tåg kunde åka… *suck* jag är verkligen dålig på att köa, för det är ju just det vi har gjort nu i en halv evighet och gissa om DET SUGER. och frågan är varför MÅSTE VI VÄNTA?!!!!!

Jag kan bli otroligt frustrerad iför dessa situationer när jag verkligen inte kan påverka what so ever hur det går. Hatar att köa, all form av köande, det kryper i kroppen som aldrig förr. Extra jobbigt är det att vänta i en buss som håller på att vänta in en hålltid, det är precis som att muskelminnet strejkar därför att omgivningen inte rör på sig… lite extra irriterande när det är surkärring Sivan som sitter där framme, lyckligtvis så slipper jag denna svarta skugga från min grundskoletid i dagens bussåkande.

Nu rullar tåget i alla fall… ca 70min sen :shock:… men som Stefan sa ”sluta vara så negativ!” vi rullar ju i alla fall hemåt mot de norrländska vidderna, om man nu kan kalla Sundsvall för Norrland.

Ska bli skönt att komma hem, var länge sedan, även om det kanske inte är de roligaste omständigheterna då det är farmors begravning imorgon. Ska genomlidas, det är lite som ett plåster, drar man det fort går det snabbt över så man kan gå vidare. Tror ajg ska skriva i min sista önskan att de inte behöver ha någon begravning för mig när jag dött, de känns mest bara jobbiga. Fast jag skulle å andra sidan aldrig komma på tanken att inte gå på farmors begravning, det känns fel… lite som att inte gå till tandläkaren… som ni kanske märker är jag lite orolig för hur det ska gå imorgon, hoppas på att det ska vara över fort så att man kan få äta smörgåstårta och kramas.

Dock ska det bli kul också för vi ska troligen åka till stugan i helgen och ha det mysigt, sen var det monstruöst länge sedan jag snusade på några syskonbarn… får försöka att inte vara så negativ och fokusera på det

Söndagsslappar

13 september 2009

Härligt söndag idag, jag brukar inte vara speciellt förtjust i söndagar men denna är inte helt fel faktiskt :razz:

Förra helgens kräftpartaj var hur kul som helst och jag lyckades hålla mig vaken. Vi hade väldigt trevligt med (tyvärr) svindyra kräftor (min pojke har inget begrepp ibland), punsch, nubbe, aioli, goda pajer och härliga sångfåglar. Fast shit va TRÖTT jag var, när vi väntade på taxin vid 02 tiden så började jag nästan gråta.

Denna helg har inte varit helt fel den heller, i fredags hade vi grillfest det blev aslyckat bortsett från några mindre däckningar. Sjukt mycket folk kom det också, vi började med att grilla på innergården och hade supertrevligt men i takt med att mörkret lade sig och ute belysningen INTE behagade tändas så förflyttade vi oss upp till lägenheten. där insåg jag hur OTROLIGT mycket folk det faktiskt var, det blev proppfullt i alla rum… hur kul som helst :razz: jag tror att alla andra hade trevligt också. Jag tycker alltid det är trevligt att ha fest och även om det var mycket folk här så var det människor jag kände mig bekväm med. Fast lägenheten var verkligen ett bombnedslag dagen efter, bara att kavla upp ärmarna och grovstäda. Fascinerande hur det förvandlas, i början vet man inte vart man ska börja och det är svårt att se någon lägenhet bakom alla flaskor men successivt återgår det till det normala… trevligt som FAN var det i alla fall.

Igår hade vi tjejkväll hemma hos Kaiser, åt natuligtvis tacos den ultimata rätten och glass och godis… smaskens

Idag ska jag bara slappa, läsa en bok kanske och titta på de… dumdumdumdumduruddum —> 2 nya avsnitten av Top Model <— yayyyyy. Bara ha en sån där slappardag, tyvärr så har jag inte min Stefan med mig för han skulle jobba… men men han skulle nog inte riktigt njuta av Top Model heller ;-)

Kram på er allihopa och slappa på ni med!

Lite bilder från kräftskivan och fredags grillfest:

Speeeeeedad

5 september 2009

Känns lite underligt just nu, jobbade insparks middag och fest igår kväll/natt. Klockan är 8.20 och jag kom hem för 1 tim och 20 min sen, borde verkligen sova eftersom jag ska jobba kl 12 men jag KAN INTE!!!

Drack två Red Bull under kvällen men de borde inte påverka nu, har aldrig varit med om detta förut men jag kan verkligen inte sova. Vore det inte för att jag skulle jobba idag skulle jag inte vara så orolig eftersom jag skulle kunna sova efter lunch men nu fruktar jag att jag rasar ihop i ett hörn på lagret istället.

Väldigt konstigt detta!

Sen ska jag på Kräftskiva ikväll också, något som kommer bli as kul om jag lyckas hålla mig vaken. Vet inte riktigt hur jag ska hantera denna situation????

— borta —

3 september 2009

Bör kanske talas lite om andra tråkigare saker, min Farmor gick bort i lördagsmorse efter en tids sjukdom, väldigt tråkigt och ledsamt. Det känns tomt och konstigt, precis som det var när mormor dog så är det surrealistiskt och jag lever som i en bubbla här nere, oberörd av verkligheten. Man vet inte riktigt vilket ben man ska stå på och hur man ska hantera det hela, det är svårt att förlora en bit av sitt liv… svårt att acceptera.

Fast det är lite  annorlunda än när mormor dog, nu kändes man mer förberedd och det kom inte lika plötsligt. Dock är det jobbigare eftersom det finns en kvar, min farfar är nu ensam och jag vet inte hur han kommer klara det. Kommer han ge upp eller hitta en ny livsgnista? Jag bävar lite inför att åka hem dels för att jag inte riktigt tagit itu med att farmor faktiskt inte finns mer och dels för begravningen eftersom jag hatar begravningar, har inte varit på speciellt många men den förra, mormors var fruktansvärd, jag ville bara springa därifrån och gömma mig under en buske… men det är väl så att det måste gås igenom, kanske en del av processen… även fast jag helst skulle slippa… att folk dör.

Nu är det gjort…

3 september 2009

… Tjejmilen, för i år alltså vi bestämde oss raskt för att anmäla oss redan nu inför nästa år också… man får ju en tröja och allt :mrgreen:

Det var väldigt kul i alla fall och jag känner mig super nöjd över min insats, jag sprang hela vägen och tiden var 78min helt ok! Fantastiskt vackert väder fick vi och hela milen var fylld av div uppmuntrande musik samt härlig natur. Men jag måste säga att sista kilometern var blodig, speciellt med tanke på den satans backen som var strax innan målrakan… huh… men jag gick i mål med humöret på topp, kul var också att jag sprang ikapp syrran så vi gick i mål nästan samtidigt :razz:

Fantastisk känsla att springa i mål, trött och segerviss!

Var lite orolig för hur mina lår skulle må dagen efter då jag av erfarenhet vet att de kan vara ganska ansatta av träningsverk efter springande, men de var helt okej, jag hade lite värk i knäna och kände mig of course helt slut men annars var det bra.

Var för övrigt en väldigt trevlig helg med den obligatoriska shoppingen och middagar i gallerian. På lördagkvällen innan laddade vi med kolhydrater på Vapiano, en härlig Italiens pasta restaurang med ett litet spännande koncept. Man får ett kort som man drar varje gång man beställer något vare sig det är i baren eller mat som man sedan betalar när man går ut, super smidigt då man inte behövde splitta eller vänta på någon nota. Dock inte ett plejs jag skulle rekommendera om man vill ut för att äta fint och ta det lugnt eftersom det var ganska stimmigt, hög musik och köande, men käket var super gott och priserna var faktiskt humana.

Här är lite bilder på de bästa tjejerna :grin:, klicka på bilden för att se den större: