Hem » Mitt liv » Solokvist

Solokvist

2 februari 2009

Ikväll jobbar Stefan, 14-22, aptråkigt tyckte jag. Försökte engagera en av mina polare men då är hon sjuk den dömmingen. Tänkte jahapp, fast då när jag satt i omklädningsrummet på XtraVaganza kom jag att tänka på hur skönt det kan vara att vara själv och att jag verkligen skulle njuta av en kväll helt solokvist.

Jag är så van nu med att alltid ha Stefan omkring mig hemma, något som är helt fantastiskt eftersom man verkligen har någon att dela allt med, men jag har alltid varit en person som trivs för mig själv därför blev jag ganska fundersam när jag suckade över att det skulle bli sååååå tråkigt att vara hemma själv.

Konstigt egentligen hur fort man vänjer sig och ställer om sitt liv. Kvällen har i alla fall hittills varit toppen, även om jag inte läst en sida i kurslitteraturen som jag borde :razz:

3 kommentarer to “Solokvist”

  1. Jag känner precis som du. Tänkte på det där med snörena häromdan. Och att inte mormor får vara med på Viktors ettårsdag. Det känns tungt. Plus att jag får ångest av att tänka på hur dålig hon var på slutet. Försöker att inte tänka så mycket alls, men ibland kommer det liksom över en…

  2. du förstår att jag skickade kommenataren till fel ”dag”. jag är inte bra på det här.

  3. Karin , en liten tröst är iallafall att hon var så otroligt lugn och trygg även på slutet. Trots att hon var så sjuk.. kram

Leave a Reply

(måste anges)

(måste anges)